Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Jakt i djurskyddsområden

Hej,

Det finns ju många djurskyddsområden för att skydda fågellivet under vissa perioder i och med beträdnadsförbud i vårat avlånga land. Och även inom vissa naturreservat kan avgränsade områden vara fågelskyddsområden, och då även de ha beträdnadsförbud under vissa perioder. När jag kollar runt på olika länsstyrelser verkar beträdelseförbudet främst gälla mellan mitten av mars och mitten av augusti, men även oktober-november i söder. Och det som jag reagerar på är att det ofta är tillåtet att vistas i dessa områden och även utöva fågeljakt (av ex kanadagås vilken är tillåten i södra sverige from 11 augusti och norra from 21 tom sista december).

Just fågeljakt i ett och samma område år efter år verkar vara något som skrämmer fåglarna från att komma tillbaka och jag märker tydligt hur en årlig jakt av ex gäss i ett visst fågelskyddsområde verkligen ger en effekt på kommande år. De år det inte varit någon fågeljakt i det fågelskyddsområden som jag brukar besöka märker jag även tydligt hur antalet fåglar som vågar sig tillbaka ökar året därefter.

Det känns som ett stort problem som är svårt för en privatperson som mig att ta tag i och det jag främst undrar över är om detta är något som ni på naturskyddsföreningen kan ta tag i? Vad kan man annars göra? Jag kan tycka att det bör vara förbud av fågeljakt i alla fall inom alla fågelskyddsområden. De är ju skapade av den enda anledningen att just skydda fåglarna där och ge dem en lugn rastplats på sin väg söderut inför vintern.

Kommentarer

  • Hej undrande,
    Frågan om jakt i fågelskyddsområden är omdiskuterad. Å ena sidan kan man på goda grunder tycka att de områden som är fredade verkligen borde vara fredade ordentligt – att åtminstone fågelskyddsområden ska kunna vara en fristad för fåglar året runt. Å andra sidan kan det finnas skäl att ha jakt på vissa arter även i skyddade områden, framförallt då invasiva arter som mink. Historiskt kan det också vara så att man vill bevara viss traditionell jakt i till exempel skärgården, och på så vis minska motståndet mot inrättande av skyddade områden. Politiskt är det nog så att man kunnat få gehör för att inrätta långt fler fågelskyddsområden genom att begränsa skyddet till en del av året. Ibland är ju också syftet med fågelskyddsområdena ganska smalt, till exempel att värna häckning eller rastplatser under flyttning för en eller ett antal arter som bara är knutna till platsen en kortare period varje år.

    Detta sagt, kan man fundera på om det inte vore läge att öka skyddsnivån i många fågelskyddsområden, med tanke på den negativa utveckling vi sett för flera arter (till exempel sjöfågel). Visserligen beror tillbakagången för dessa arter förmodligen inte på jakt, utan huvudsakligen andra orsaker.

    I vissa fall kan det också finnas stöd att utöka skyddet på grund av EU:s fågeldirektiv, och det är när det gäller arter i direktivet som kräver särskilt skydd. Särskilt då för svaga populationer av arterna ifråga, och då är det inte bara häckningsområden som ska skyddas – utan också rastplatser längs deras flyttstråk samt ruggnings- och övervintringsområden.

    Detta är frågor våra lokalkretsar arbetar med runt om i landet, och som i hög utsträckning är beroende av att riksdagen avsatt tillräckligt med resurser för att kunna betala ut ersättningar till markägare. Det är i sin tur något Naturskyddsföreningen driver på för, särskilt inför varje val då vi också utvärderar hur riksdagspartierna agerat bland annat när det gäller avsättningen av medel till naturskydd i statsbudgeten.

    Vänliga hälsningar,
    Henrik Kommunikatör
Inlägget är stängt för ytterligare kommentarer.